1/9
Vi vaknade och lyssnade efter ljudet av regnsmatter mot tältduken men inget hördes. Vi tittade ut och spejade efter tunga, mörka moln men inga syntes. Vi vart alldeles lyriska av att solen sken redan på morgonen. Jag passade på att tvätta håret i värmen. Lena tog en ”liten” skogspromenad och kom tillbaka efter en timme med en stor påse lingon och blåbär. Det smakade bra med rårörda lingon till gröten. Det verkade bli en riktig solskensdag och vi planerade att besöka Taubes Malö och paddla i strömmarna. Olles fina paddelkarta visade på fyra alternativa övernattningsplatser efter vägen – vi kunde ta dagen med ro.
Denna ”medvindspaddling” har gett oss lärdomar för livet. Vi har levt efter carpe diem inte bara i tanken utan fullt ut. Vi har tagit det lugnt på morgonen - inte kommit iväg före 12 en enda dag, inte bestämt hur långt vi ska i förväg, väntat ut regnet, gjort omvägar för att få lugnt vatten, paddlat i medvind, inte kört den rakaste, snabbaste vägen utan tagit oss in i vikar och vrår, gått iland för att titta för att vi var nyfikna och inte bara för att sträcka på benen, njutit av tystnaden - inga motorbåtar, inga myggor ens och ätit efterrätten först bara för att vi hade lust.
Idag skulle vi äta glass det var vi överens om. Letade in och ut efter en kiosk på Malö, men neej. Russin, mandlar och dadlar räddade en sugen kropp för tillfället.
Malö strömmar var strömt. Vi gled ner till Ellös och köpte gott bröd och kaka. Åt lunch. Sen orkade vi inte äta glass – är det klokt det? Vi försökte paddla genom Lavö sund men fick bära kajakerna över vägen. Siktade in oss på Vallerön. Den var redan upptagen av kor men de lät oss tälta på finaste platsen. I skymningen kom pontonmannen seglandes med sitt paraply i bästa Mary Poppinsstil. Vi såg månen stiga på himlavalvet och ljusen tändas på Käringön.

2/9
Vaknade av att det var varmt i tältet, det måste betyda sol. Tog det första morgonbadet. Lingonsylt med vaniljvisp kompletterade den annars så onödigt hälsosamma frukosten. Pontonmannen hade hittat rockäggkapslar, valthornssnäckeäggblåsor, flöten, fiskedon och flaskpost från fjärran land.
Vi paddlade till Käringön, tittade på käringen, handlade lunch och glass och gick ett halvt varv runt ön som hade mycket vackra och välskötta hus och tomter. Vi funderade på att ta en glass till istället för den vi missade igår men det var för sent. Vi orkade inte nu heller. Vid avfärd blev vi betraktade av några rödnästa seglare som undrade om det inte var lätt att slå runt. De tyckte det såg vanskligt ut att gå i en sånt litet, lågt flytetyg och stod bara och väntade på att vi skulle dratta i. Men de fick besviket lufsa bort till sin stora segelyacht.
Medvind (naturligtvis) till ny lägerplats. Där fanns en strand, liten och vacker, omgärdad av klippor som tagen ur en scen från filmen Öster om Eden. Det var lugnt och stilla i viken men bara 100 meter bort bröt sjön kraftigt mot grynnorna. Efter kvällsmaten gick vi upp på berget. En vidunderlig utsikt åt alla håll mötte oss. När vi kröp in i våra tält steg månen på den mörka himlen, först gul, sen vit.

3/9
Vinden hade mojnat till 2m/s och vi beslöt att gå på utsidan av St. Härmanö mot Stocken. Samlade lite snäckminnen på den fina sandstranden.
Det var fantastiskt fint att paddla längs St.Härmanö. Massor med vikar och labyrinter av småöar. En säl dök upp och vi såg ett havsörnsbo på lilla Härmanö. Vi gick iland och tog en paus bara för att det var så fint. Det tog fyra timmar att paddla de fem kilometerna längs ön.
Framme i Stocken var det bekvämt att kunna tvätta av kajakerna innan hemfärd. En härlig tur var över. Lena hade skött färdledarjobbet utomordentligt och med kartläsningsassistens av Gertrud blev veckan kanonfin. Nu väntar vi bara på att Lena kommer ut med solyogaövningarna på video så att vi kan öva in dem till en annan gång.