På fredag eftermiddag baxade sig Gertrud och Lena genom grönskan ner mot Spåröhuvud. Kajakerna fick sig en sista putsning av bladverket vid jordkällaren och sedan var målet nått. Detta paradis med utsikt över Dalsland, musalortar, färskvattenfritt, strömlöst och helt underbart....
För att stärka våra muskler intog vi en middag bestående av sill, gräddfil, gräslök, nypotatis och nubbe därtill. Stina hade födelsedag och njöt i fulla drag av trevligt sällskap, öl och sedemera efterrätt bestående av jordgubbar, mera öl, kaffe och kanske en whisky. Jag minns inte så noga, mer än att det var himla trevligt. Vi skålade för våran turledare på distans ( allas vår Christian Cronberg placerad i den grekiska arkipelagen för husfridens skull....)
Framför brasan njöt vi många goa timmar och kände oss mer än tillfreds i varandras sällskap. Stina somnade på vinden ( hur hon nu tog sig dit upp ...) och de andra töserna i kammaren.
Den morgonpigga lärkan Lena, hade redan diskat när vi vaknade och det började regna så smått. Sedan började det regna lite mer eller snarare strila ner. Gertrud påstod att det var första gången hon packade kajak i ösregn. Ytterligare en erfarenhet påstod Stina lite väl hurtigt. Vi gav oss iväg norrut mot en, enligt Stinas kompis utsago, helt underbar sandstrand belägen på en ö där man mer än gärna tältade. Jaha..... och regnet det bara öser ner. I leden norrut mot Klitt och sedan utomskärs då det var mycket lugnt och svårnavigerat.Jo-de-la-o-da-i-di-i-ri ( eller hur var det Lena ? ) Fiskgjusarna tittade frågande på oss men fattade snabbt galoppen i motsatts till Stina och Gertrud ) Kanske hittade vi stranden med stort S men troligen inte. Lenas pressening kom väl till pass och kunde konstatera att kokt potatis med kaviar är en höjdare och dessutom finns det numera Varma koppen med fruktsoppa, det ni!!!!! Vid detta laget var vi ganska dragna till brasan hemma i stugan och paddlade glatt förbi några tältande, dränkta kajakister.
Underbart med Gertrudmiddag, vin och chokladpraliner. Ungefär lika mycket whisky, vin och diskussioner om varför man ska vara konsekvent??!!
Det regnade inte ihållande på söndagen så vi tog oss ett morgondopp och en go frukost. Runt Spårön skulle nog bli bra eftersom vinden hade ökat i styrka och vi dessutom skulle avsluta på eftermiddagen. Allt väl i medvinden men sedan kom kampen, Stina höll på att stanna kvar över ett nät som gav tillräckligt motstånd för att knäcka henne, men ack nej, hon tog sina sista västgötska krafter ock kom ikapp de andra över Kävelstocken mot Tindringen. Förbi Lindholmens slottsruin, under bron till Spårön där vi käkade lunch på goda vänners brygga och hämtade nya krafter.
Över Skarefjorden mot Järna och sedan norrut. Då kom gjusarna tillbaka och gav oss en snabblektion i joddlingens ädla konst.
Väl tillbaka på Spåröhuvud väntade en mästerlig wok och vi packade ihop oss efter en underbar helg.
Välkomna tillbaka nästa år!
/Stina