|
Kullen
Runt 030817
Det hade blåst hårda vindar i flera dagar i NV-skåne
och turledaren var bortrest så det var inte mycket till respons
de stackars deltagarna fick.
Det såg onekligen ut att blåsa inne alltihop.
Men så sade plötsligt väderprognosen att vinden skulle
minska till söndagen och turledaren dök upp och började
sent på kvällen
före ringa runt och planera ihop kajaker, bilar och deltagare. (SÖKES:
fler turledare...)
Till slut samlades ändå ett stort gäng på 14 paddlare
både väl erfarna och somliga som var på tur för första
gången. Alla lika
förväntansfulla. 09:40 lämnade bilarna klubbstugan för
att ta oss till Mölle där
vi lade i för en underbar paddling i solsken, mycket lite vind och
bara lite gammal dyning som påminde att det hade blåst någon
dag tidigare.
Efter att ha undersökt de flesta stenar vikar och sprickor på bergets
sydsida, stötte vi på en snabbpaddlad tvåmanskajak som
var märkt Svinesund-Haparanda. Paddlarna var så snabba att vi
inte hann prata med dessa men vi antar att dom var på väg för
Havspaddlanrnas blå band och vi önskar dem lycka till alla
14 av oss.
Därefter rundade vi spetsen och gick iland i Hästahovamalen
för
att bada och äta en god lunch på den steniga stranden. De
flesta var nöjda
med platsen fast det hördes ett och annat önskemål från
Linda om någon mjuk liggvänlig slänt att vila på :)
(Då är kullaberg fel plats).
Under lunchen fick vi ett kort besök av Erik Sebelius som körde
ett träningspass längs
norrsidan av berget. Han passade på att inta fikan tillsammans
med oss på vår
hårda men fina strandremsa.
Väl i kajakerna igen forsatte vi vår lugna och utforskande
färd
längs ett soligt kullaberg och jag tror de flesta av oss vågade
sig in för
en närmare titt på Trollhålet. Pelle tog sig dock en
något
närmare
titt än de flesta. En sten låg illa placerad i den trånga
passagen och den var ohyffsad nog att knufffa runt Pelle så att
han blev både blöt
och förvånad.
Efter lite simmande och lite hjälp så kom Pelle snart upp
i kajaken igen utan några blesyrer och skam den som ger sig. Pelle
gjorde ett nytt försök
och nu gick det mycket bättre.
Det visade sig att det är alltid bra att kunna kamraträddning.
Det är inte enbart under kurser eller träning som man bör öva
detta. Tag gärna lite tid när ni paddlat en sväng i sundet
och gör en kamrat eller
flottöruppgång för övnings skull. Det är skönt
om det fungerar snabbt och strulfritt när det väl behövs.
Pelle med hjälp av Kalle klarade av situationen
mycket bra vid trollhålet. Känner man sig det minsta osäker
på hur
det går till så fråga någon av våra turledare
eller instruktörer från
kurserna så visar dom gärna hur det ska gå till.
Därefter fortsatte vi i skönt tempo att snirkla oss fram till
Nimis och enades om att det var trevligare med en kaffepaus innan hamnen
i Arild än att ta den i Hamnen så det blev landstigning på en
inte helt enkel strand. Åtminstonde inte om man har fina ömtåliga
kajaker :) För
min illa sargade vän var det inga problem :)
Turen avslutades med lite rollövande utanför Arild hamn inann
vi hämtade bilar och begav oss åter mot helsingborg.
Turen fungerade jättebra trotts mycket varierande paddelvana och 14
pers på en turledare. det visar att våra "kamratturer" fungerar
bra. Alla hjälps åt och jag tror inte att någon hade några
problem. Det är
extra kul att se så många nya ansikten på turerna. Speciellt
som undertecknad har kört lite kurser i våras och nu får
sällskap av mina elever på paddlingarna.
Ni är alla varmt välkomna.
Det är min förhoppning att alla deltagarna hade lika trevligt
som jag denna dagen.
Med på kullenturen fanns
Pelle Axbladh, Sanne Andersen, Svante Börjesson, Mikaela, Åsa
Karlsson, Ola Widenmark, karl Otto Wahlström, Lars Bernthorn, Anders
Backe, Lena Mämpel, Olle Drejare, Mårten och Linda Eskilsson,
Magnus Henriksson (Turledare)
/magnus
Kuriosa 1:
Kamraträddning
Kolla och repetera med jämna intervall så ni känner er
säkra och trygga med att ni kan komma upp snabbt och enkelt i er
båt om någon
felplacerad sten eller illasinnad våg skulle lyckas tippa runt
er när ni minst
av allt hade planerat det.
Bra beskrivning av kamraträddning och andra räddningsövningar
hittar man på Björn Thommassons hemsida.
http://www.thomassondesign.com/doc/paddling6.htm#3
Kuriosa 2:
På http://www.skane-online.se/kullaberg/ kan
man hitta lite rolig info om kullaberg. Till exempel varför det
har kallats Kullabonden.
Man har naturligtvis tiderna igenom haft behov av namn såväl
på själva bergryggen som på den bygd, vars mest framträdande
drag är
just detta berg.
Men namnskicket har, som i så många fall, varit vacklande.
Berget har kallats Kullen, Kullaberg, Kullabonden. Med det första
namnet, Kullen, har man också, ofta nog, avsett hela kullabygden.
Från början
har man givetvis med ordet Kullen menat själva berget. Men denna
beteckning har, åtminstone från 1500-talet, också fått
den vidare innebörden
och kommit att avse hela
bygden. Ett exempel på detta kan anföras. I en lista över ärkebiskopens
i Lund gods i Skåne, upprättad 1536, läses: »Jörgen
Jenssens moder haver något gods i Kullen, som kallas Hjelmshult
län.»3) Hjälmshult
ligger ganska långt från Kullaberg: c:a 3 mil. Sjöbeck4)
har givit en analys av namnet Kullens
innebörd. Därur citeras följande: Från år
1589 finnes ett skriftligt belägg på användandet av termen
Kulden i dess vidare bemärkelse.
Det lyder: »Kulden, som er enn od aff Longudherrit paa tre sider
aff haffvet omflot, befatter Alrum, Wesby, Bröndby, Welinge, Katterup,
Joenstorp og Faurilt saagner. Enden er itt stoert biergh, Kuldebonden
kaldit, en mil langt».5) Sjöbeck hävdar den uppfattningen,
att namnet Kullen bör användas om de trakter som beröres
av Kulla fälad, räknad efter
den omfattning denna
betydelsefulla utmark hade före skiftena på 1700talet.6) Berget
bör då för tydlighets skull kallas Kullaberg i motsats
till bygden, Kullen. Jfr Udden. Namnet Kullabonden anses av K. G. Ljunggren7)
vara ett s. k. noanamn, vilket innebär att det nyttjats i st. f.
ett annat namn, som på grund
av övertro blivit tabu (farligt att nämna). Ordet Kullabonden
kan ännu
höras i Torekov och v. Karup samt på 1890-talet i Hälsingborgstrakten.8)
Kullen uttalas med akut accent. 9) och är bestämd form singularis
av ett enstavigt kull, som betecknar en större och brantare höjd än
det besläktade tvåstaviga kulle. Detta senare betecknar i
skånemålen
en låg höjd, också i betydelsen gravkulle, blomsterrabatt
(Ingers). Ordet kull ingår
i namnen Barakull, Bärekull, Håkull.
Citerat efter G. Clemensson,
sid 222.
Antonius Goeteeris' Iournal 1619, 1 Hans Wåhlin, »Scania
antiqua» 1931, sid 50.
Kr. Erslev, »Konge og Lensmand -», sid. XXXVIII.
M. Sjöbeck, »Allmänningen Kulla fälad» 1947.
Citerat efter H. Richter, »Förarbeten ... », sid. 25.
Hjälmshult ligger vid randen av Kulla fälad.
K.G. Ljunggren »Skälderviken och Kullen».
Sydsvenska ortnamnsarkivet.
Akut accent i motsats till grav accent, såsom t. ex. i ordet buren
(best.form av bur), icke buren (av verbet bära).
|
 |
|