Kullen Runt -03















Kullen Runt 030817

Det hade blåst hårda vindar i flera dagar i NV-skåne och turledaren var bortrest så det var inte mycket till respons de stackars deltagarna fick.
Det såg onekligen ut att blåsa inne alltihop.
Men så sade plötsligt väderprognosen att vinden skulle minska till söndagen och turledaren dök upp och började sent på kvällen före ringa runt och planera ihop kajaker, bilar och deltagare. (SÖKES: fler turledare...)
Till slut samlades ändå ett stort gäng på 14 paddlare både väl erfarna och somliga som var på tur för första gången. Alla lika förväntansfulla. 09:40 lämnade bilarna klubbstugan för att ta oss till Mölle där vi lade i för en underbar paddling i solsken, mycket lite vind och bara lite gammal dyning som påminde att det hade blåst någon dag tidigare.
Efter att ha undersökt de flesta stenar vikar och sprickor på bergets sydsida, stötte vi på en snabbpaddlad tvåmanskajak som var märkt Svinesund-Haparanda. Paddlarna var så snabba att vi inte hann prata med dessa men vi antar att dom var på väg för Havspaddlanrnas blå band och vi önskar dem lycka till alla 14 av oss.
Därefter rundade vi spetsen och gick iland i Hästahovamalen för att bada och äta en god lunch på den steniga stranden. De flesta var nöjda med platsen fast det hördes ett och annat önskemål från Linda om någon mjuk liggvänlig slänt att vila på :) (Då är kullaberg fel plats). Under lunchen fick vi ett kort besök av Erik Sebelius som körde ett träningspass längs norrsidan av berget. Han passade på att inta fikan tillsammans med oss på vår hårda men fina strandremsa.
Väl i kajakerna igen forsatte vi vår lugna och utforskande färd längs ett soligt kullaberg och jag tror de flesta av oss vågade sig in för en närmare titt på Trollhålet. Pelle tog sig dock en något närmare titt än de flesta. En sten låg illa placerad i den trånga passagen och den var ohyffsad nog att knufffa runt Pelle så att han blev både blöt och förvånad. Efter lite simmande och lite hjälp så kom Pelle snart upp i kajaken igen utan några blesyrer och skam den som ger sig. Pelle gjorde ett nytt försök och nu gick det mycket bättre.
Det visade sig att det är alltid bra att kunna kamraträddning. Det är inte enbart under kurser eller träning som man bör öva detta. Tag gärna lite tid när ni paddlat en sväng i sundet och gör en kamrat eller flottöruppgång för övnings skull. Det är skönt om det fungerar snabbt och strulfritt när det väl behövs. Pelle med hjälp av Kalle klarade av situationen mycket bra vid trollhålet. Känner man sig det minsta osäker på hur det går till så fråga någon av våra turledare eller instruktörer från kurserna så visar dom gärna hur det ska gå till.
Därefter fortsatte vi i skönt tempo att snirkla oss fram till Nimis och enades om att det var trevligare med en kaffepaus innan hamnen i Arild än att ta den i Hamnen så det blev landstigning på en inte helt enkel strand. Åtminstonde inte om man har fina ömtåliga kajaker :) För min illa sargade vän var det inga problem :)
Turen avslutades med lite rollövande utanför Arild hamn inann vi hämtade bilar och begav oss åter mot helsingborg.
Turen fungerade jättebra trotts mycket varierande paddelvana och 14 pers på en turledare. det visar att våra "kamratturer" fungerar bra. Alla hjälps åt och jag tror inte att någon hade några problem. Det är extra kul att se så många nya ansikten på turerna. Speciellt som undertecknad har kört lite kurser i våras och nu får sällskap av mina elever på paddlingarna. Ni är alla varmt välkomna.
Det är min förhoppning att alla deltagarna hade lika trevligt som jag denna dagen.
Med på kullenturen fanns
Pelle Axbladh, Sanne Andersen, Svante Börjesson, Mikaela, Åsa Karlsson, Ola Widenmark, karl Otto Wahlström, Lars Bernthorn, Anders Backe, Lena Mämpel, Olle Drejare, Mårten och Linda Eskilsson, Magnus Henriksson (Turledare)


/magnus

Kuriosa 1:
Kamraträddning
Kolla och repetera med jämna intervall så ni känner er säkra och trygga med att ni kan komma upp snabbt och enkelt i er båt om någon felplacerad sten eller illasinnad våg skulle lyckas tippa runt er när ni minst av allt hade planerat det.
Bra beskrivning av kamraträddning och andra räddningsövningar hittar man på Björn Thommassons hemsida.
http://www.thomassondesign.com/doc/paddling6.htm#3

Kuriosa 2:
http://www.skane-online.se/kullaberg/ kan man hitta lite rolig info om kullaberg. Till exempel varför det har kallats Kullabonden.
Man har naturligtvis tiderna igenom haft behov av namn såväl på själva bergryggen som på den bygd, vars mest framträdande drag är just detta berg.
Men namnskicket har, som i så många fall, varit vacklande. Berget har kallats Kullen, Kullaberg, Kullabonden. Med det första namnet, Kullen, har man också, ofta nog, avsett hela kullabygden. Från början har man givetvis med ordet Kullen menat själva berget. Men denna beteckning har, åtminstone från 1500-talet, också fått den vidare innebörden och kommit att avse hela
bygden. Ett exempel på detta kan anföras. I en lista över ärkebiskopens i Lund gods i Skåne, upprättad 1536, läses: »Jörgen Jenssens moder haver något gods i Kullen, som kallas Hjelmshult län.»3) Hjälmshult ligger ganska långt från Kullaberg: c:a 3 mil. Sjöbeck4) har givit en analys av namnet Kullens
innebörd. Därur citeras följande: Från år 1589 finnes ett skriftligt belägg på användandet av termen Kulden i dess vidare bemärkelse. Det lyder: »Kulden, som er enn od aff Longudherrit paa tre sider aff haffvet omflot, befatter Alrum, Wesby, Bröndby, Welinge, Katterup, Joenstorp og Faurilt saagner. Enden er itt stoert biergh, Kuldebonden kaldit, en mil langt».5) Sjöbeck hävdar den uppfattningen, att namnet Kullen bör användas om de trakter som beröres av Kulla fälad, räknad efter den omfattning denna
betydelsefulla utmark hade före skiftena på 1700talet.6) Berget bör då för tydlighets skull kallas Kullaberg i motsats till bygden, Kullen. Jfr Udden. Namnet Kullabonden anses av K. G. Ljunggren7) vara ett s. k. noanamn, vilket innebär att det nyttjats i st. f. ett annat namn, som på grund av övertro blivit tabu (farligt att nämna). Ordet Kullabonden kan ännu höras i Torekov och v. Karup samt på 1890-talet i Hälsingborgstrakten.8) Kullen uttalas med akut accent. 9) och är bestämd form singularis av ett enstavigt kull, som betecknar en större och brantare höjd än det besläktade tvåstaviga kulle. Detta senare betecknar i skånemålen en låg höjd, också i betydelsen gravkulle, blomsterrabatt (Ingers). Ordet kull ingår i namnen Barakull, Bärekull, Håkull.
Citerat efter G. Clemensson, sid 222.
Antonius Goeteeris' Iournal 1619, 1 Hans Wåhlin, »Scania antiqua» 1931, sid 50.
Kr. Erslev, »Konge og Lensmand -», sid. XXXVIII.
M. Sjöbeck, »Allmänningen Kulla fälad» 1947.
Citerat efter H. Richter, »Förarbeten ... », sid. 25.
Hjälmshult ligger vid randen av Kulla fälad.
K.G. Ljunggren »Skälderviken och Kullen».
Sydsvenska ortnamnsarkivet.
Akut accent i motsats till grav accent, såsom t. ex. i ordet buren (best.form av bur), icke buren (av verbet bära).